BLOGGER TEMPLATES AND TWITTER BACKGROUNDS »

torsdag, augusti 20, 2009

Traditioner

Wiccanska traditioner

Vad menas med tradition? Det latinska ordet "tradere" betyder att lämna över, anförtro någon eller leverera. När man talar om traditioner inom wicca avser man ett system eller en uppsättning av trosatser (teori), metoder (praktik) och etiska regler som en grupp med individer följer. Detta system förs vidare från generation till generation, eller från gruppens erfarna seniorer till nybörjarna inom samma tradition.

Covens

En slutet sällskap av wiccaner kallas coven, som vanligen har en hierarkisk struktur med ledare och invigda medlemmar med olika rang. För att tillhöra ett coven krävs oftast en invigningsprocess, under vilken aspiranten får lära sig de arbetsmetoder och etiska regler som gäller inom just detta coven. Det är vanligt att varje coven har en Skuggornas bok (Book of Shadows, BoS) där trossatser och metoder finns nedtecknade, och det är också vanligt att boken hålls hemlig och edsbunden - dvs, endast invigda får ta del av innehållet, och man avger ett löfte att hemlighålla det. I de traditioner där gradsystem (ranger) förekommer brukar man få tillgång till mer och mer av innehållet i BoS allteftersom man stiger i rang.

Initiatoriska traditioner

Vissa traditioner är helt och hållet slutna, dvs du kan endast kan invigas av någon som redan tillhör traditionen. Du kan alltså inte på egen hand studera traditionen och inviga dig själv. Det krävs en initiering av något slag.

Icke-initiatoriska traditioner

Andra wiccanska traditioner är öppna, med det avser jag att de grunder som traditionen bygger på är offentliga så att alla kan ta del av dem. Det krävs ingen invigning för att tillhöra traditionen, varje utövare är fri att utforma sin praktik som den önskar inom de ramar som traditionen utgör. Alternativt, så kan varje utövare initiera sig själv. Väldigt ofta hittar man information om dessa traditioner (och olika exempel på BoS) på internet, vilket du ytterst sällan gör när det gäller de initiatoriska traditionerna.

Solitära utövare

Solitära utövare (wiccaner som utövar sin tro i ensamhet, i motsats till de som är medlemmar i ett coven) brukar ofta säga att de tillhör den eklektiska traditionen, dvs de plockar ihop teori, praktik och etiska regler från olika panteoner (gudavärldar), traditioner och kulturer. Många solitära utövare har en egen Skuggornas bok i vilken de för anteckningar om magiska riter, sabbater, gudar och gudinnor och annat som rör utövandet av religionen.

Trender - vart är wicca på väg?

Tyvärr kan jag ibland tycka att wicca som religion utarmas. Min känsla är att antalet solitära, eklektiska utövare ökar alltmer, och utan en mentor kan den wiccanska vägen vara svår att vandra. Ska då alla wiccaner tillhöra ett coven? NEJ, är mitt svar (som själv är solitär utövare). Däremot vill jag råda dig som nyligen börjat intressera dig för wicca, att söka kontakt med mer erfarna wiccaner med vilka du kan diskutera praktiska och teoretiska frågor. Det finns en rad forum på internet för den som är intresserad av att diskutera, och kanske komma i kontakt med personer som kan fungera som mentor. Om intresse finns, kan jag ev. tänka mig att bygga upp en hemsida (eller en sektion av denna Skuggornas bok) som kan fungera som anslagstavla för dem som söker mentorer resp gärna ställer upp som mentor.

Att blanda in element från olika gudavärldar, filosofier och livsläror kan vara något positivt men jag känner ändå att det är viktigt att man har en klar uppfattning om vad wicca egentligen är, och vilka grundstenar den wiccanska religionen vilar på. Det finns många intressanta verktyg för andlig utveckling m.m, exempelvis tarot, kristaller, healing och annat. Men, dessa metoder är VERKTYG och har ingenting med religionen wicca att göra. Använd gärna sådana metoder och redskap i din egen utveckling på olika sätt, men kalla det inte wicca. Wicca är inte heller någon klädstil, och är inte samma sak som att vara en häxa (även om många wiccaner samtidigt betraktar sig själva som häxor).

I "The wiccan rede" finns en rad som lyder "an' harm ye none, do as ye will" vilket väldigt många misstolkar. Det betyder inte att du kan göra precis vad som helst utan att behöva ta ansvar för dina handlingar eller utan eftertanke - det betyder att inom ramen för det som är wicca, är du fri att utöva din tro som du vill. Vill du fira sabbat eller ej, hur vill du i så fall fira, firar du alla sabbater eller endast några, kallar du in elementen till din cirkel eller endast guden och gudinnan, ser du gudarna som enskilda "individer" med separata personligheter eller ser du gudarna som naturkrafter, osv.

"What's in a name? That which we call a rose by any other name would smell as sweet." (William Shakespeare). Ett av mina favoritcitat, för vad ligger egentligen i ett namn? Spelar det någon roll vad vi kallar oss? Måste man kalla sig någonting överhuvudtaget?

Nej, det måste man inte. Men jag är av den starka åsikten att OM man väljer att kalla sig något (som exempelvis wiccan), är det minsta man kan begära att personen sätter sig in i vad wicca representerar, vilka grunder den bygger på och om man ärligen kan säga sig stå för detta. Om du inte kan det, låt då bli att kalla dig något. Man måste inte ha en etikett eller ett namn för det man tror på. Välj fritt, plocka metoder och element från wicca, shamanism, kristendom eller vad du nu vill och forma ditt eget liv såsom du vill ha det - men kalla dig inte för något om du inte helhjärtat kan stå för ditt val.

Med dessa ord går jag över till att kort beskriva några wiccanska traditioner - det finns många, du som vill läsa mer kan prova att googla "wiccan traditions" eller googla den tradition du vill veta mer om.


Alexandriansk wicca

Denna tradition utvecklades av Alexander Sanders (1916 - 1988), och hans fru Maxine. Alexander Sanders var ursprungligen medlem av den Gardnerianska traditionen, men lämnade sitt coven för att grunda en egen tradition.

Man fokuserar på polariteten (motsatsförhållande eller kontrast) mellan könen, och det är vanligt att man ägnar guden och gudinnan lika mycket tid under riter och ceremonier. Användandet av redskap och gudarnas namn skiljer sig åt från den Gardnerianska traditionen, men Maxine Sanders har sagt: "Om det fungerar, använd det."

Covenmedlemmarna möts vanligen fullmåne och de åtta wiccanska sabbaterna för att utöva ceremoniell magi.

Alexandriansk wicca använder sig av ett gradsystem för sina medlemmar, och är en initiatorisk tradition.

Blue star

Grundades 1974 av amerikanen Franque Dufner. Blue star är en mer öppen tradition än exempelvis den gardnerianska, dvs man hemlighåller inte i lika stor grad sina metoder och arbetssätt. Man uppmärksammar bland annat på "rites of passage" (övergångsriter), och tenderar att fokusera mer på det religiösa än det magiska arbetet.

Blue star har tre nivårer i sitt initieringssystem, samt tre lägre nivåer av deltagande som man kallar "student", "dedicant" och "neophyte". Studenter håller ännu på att lära sig Blue star systemet, "dedicants" har formellt dedikerat sig själva till gudarna, och "neophytes" arbetar aktivt för att bli initierade.

Dianisk wicca

Tradition med fokus på enbart gudinnedyrkan, snarare än gud/gudinna som är vanligt inom wicca. Traditionen har fått sitt namn efter den romerska gudinnan Diana, som man vanligen fokuserar på. Dianisk wicca har sitt ursprung i den feministiska rörelsen, men både män och kvinnor kan tillhöra traditionen. Dianisk wicca är inte en initiatorisk tradition.

Gardneriansk wicca

Gerald Gardner var den som grundade wicca på 1950-talet. Assisterad av Doreen Valiente skapade han den Gardnerianska "Book of Shadows" (BoS). Inom ett Gardnerianskt coven kopierar varje medlem covenets BoS och fyller sedan på sin egen kopia av boken, med egen information. Majoriteten av innehållet i Gardners BoS hemlighålls och delas endast med initierade.

Gardneriansk wicca är initiatorisk, och det är den första tradition som grundats inom wicca. Alla som tillhör den Gardnerianska traditionen härrör från Gerald Gardner. Traditionen har ett gradsystem, precis som den Alexandrianska. Varje coven har maximalt 13 medlemmar och leds av en "high priest" eller "high priestess". Gardnerianer anser att "it takes a witch to make a witch".

Keltisk wicca

Det finns egentligen ingen "keltisk tradition". De som säger att de är keltiska wiccaner menar vanligen att de hämtar inspiration från den keltiska kulturen (det lilla vi vet om den idag).

Faery wicca

Med faery wicca avses ofta wicca som fokuserar på de väsen som på engelska kallas "fae" (eng: gnomes, elves, faeries, sprites), och deras relationer till naturen. Man kan även avse en specifik tradition som grundades av författaren Kisma Stepanich.

Stepanichs tradition hämtar inspiration från irländsk mytologi och från författarens egen tolkning av keltisk historia och keltiska legender.

Kökshäxor

Kökshäxa (kitchen witch) brukar man kalla de som använder de redskap som finns tillhands: köksknivav, aluminiumkastruller (istället för kittel), temuggar (istället för bägare) osv. Kallas ibland "Hedge Witch".

Fokus bland annat ligger på vardagen (snarare än rituell magi och ceremonier) och att se det magiska även i vardagssysslorna. Väldigt ofta fokuserar man på hem och familj, på örtkunskap och annan kunskap som förs vidare mellan generationer. En informell typ av wicca alltså, i jämförelse med exempelvis Alexandriansk wicca.

Eklektisk wicca

Om man söker på ordet eklektisk i synonymordböcker kan man få följande resultat: efterbildande; utan originalitet, utan egna idéer, som väljer det som passar bäst ur givna teorier eller metoder ur litteratur , konst och musik.

Eklektisk wicca är alltså att man plockar det som passar en själv ur olika traditioner, gudavärldar, mytologier och metoder (inom ramarna för vad som är wicca, naturligtvis). Det är vanligt att man plockar ur den egyptiska, keltiska, nordiska, romerska och grekiska mytologin, för att nämna några. Väldigt ofta är den eklektiska wiccanen ensamutövande (solitär), dvs tillhör inte något coven.

Eklektisk wicca är inte initiatorisk. I princip utformar varje utövare sin egen tradition, kan man säga.

Seax-wicca

Initiatorisk wicca. Seax-wicca grundades av Raymond Buckland, som var upplärd av Gerald Gardner och ursprungligen förde den Gardnerianska traditionen till USA.

Med tiden grundade alltså Buckland en egen tradition, som är anglo-saxiskt orienterad. De viktigaste gudarna är Woden och Freja.

Struktuen ser ut som följer:
- theow (intresserad, men ej initierad)
- ceorl (nybörjare, student)
- gesith (initierad)

Inom varje coven finns följande roller: präst/prästinna, skrivare (coven-sekreterare) och thegn (vakt). Varje coven är självstyrande, och man har inga BoS eller edsbundet material inom seax-wicca. Läror, ritualer och sabbater är öppna för alla.

Teutonisk wicca

Detta är inte samma sak som ASATRO. En teutonisk wiccan hämtar inspiration från den nordiska mytologin, men är alltså fortfarande wiccan och inte asatroende.

Correlian wicca

Correliansk wicca är en amerikansk tradition, där man använder sig av Internet för att utbilda och initiera nya medlemmar. Fokus ligger på de filosofiska och andliga aspekterna av wicca. Man har ett strukturerat ledarskap, och ett gradsystem för sina medlemmar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar